Sedan hösten 2010 har jag i varierande utsträckning anlitats som researcher för Uppdrag granskning. Här är ett urval av de program som jag har arbetat med.

Processen – om uppfinnaren som tvingades till personlig konkurs
Det började med ett tips till Kaliber där jag arbetade som researcher. Johan Ullman, en känd uppfinnare, har körts över av några riskkapitalister. Trots att han har kommit på världens grej, en muspenna som kan lösa problemet med musarm, så är han nu försatt i personlig konkurs. Historien var komplicerad och hade pågått i flera år. Kaliber ville inte göra något program. När jag ett par månader senare slutade på Kaliber behöll jag kontakten med Johan Ullman. Historien var för uppseendeväckande och intressant för att inte berättas. Hösten 2010 nappade Uppdrag Granskning på historien och jag anlitades som researcher. Kristina Hedberg och Nadja Yllner var reportrar. Reportaget, med titeln Processen, sändes i mars 2011 och handlade till största delen om den process i Skiljedomstolen som blev Johan Ullmans fall.

De rättsliga processerna mellan Johan Ullman och riskkapitalisterna fortsatte efter programmet och det företag som hade tagit över patentet på muspennan såldes till en ägare som försökte gömma sig via bolag i Cypern och Hong Kong. Senare samma år publicerade Filter ett reportage där jag berättade historien om muspennan och hittade den nya ägaren, i Schweiz.

Islam och oroliga förorter
Under 2011 gjorde jag även research för två program i ämnet islam, ett om finansieringen av den nya moskén i Göteborg, ett om plagget niqab. Jag deltog också som researcher i programmet Från Backa till Brixton, om oroligheterna i Göteborgsförorten Backa.

Häktesmordet
I början av oktober 2011 slogs den 24-åriga häktesvakten Karen Gebreab ihjäl av en intagen på häktet i Huddinge. Gellert Tamas gjorde ett program om händelsen och jag bistod med research, ett arbete som fortsatte efter programmet med en överklagan av polisens beslut att inte lämna ut den så kallade slasken, det material som inte tas med i förundersökningen. Den 2 februari 2012 slog kammarrätten i Stockholm fast att polisen inte hade rätt att hemligstämpla hela slasken utan måste pröva varje uppgift för sig (mål 6744-11). Då hade programmet redan sänts.

Bedragarnas bankomat
Under hösten 2011 byggde SVT:s researchers Linda Larsson Kakuli och Helena Bengtsson upp en gigantisk databas, unik i landet, över samtliga länsstyrelsers utbetalningar av lönegaranti mellan 2005 och juni 2011. Lönegaranti betalas ut till den som arbetat i ett företag som har gått i konkurs. Med databasen som verktyg kunde Uppdrag granskning, med reportern Johanna Bäckström Lerneby, leta efter företag och personer som utnyttjat systemet. I databasen fanns flera personer som hade fått lönegaranti från minst tre företag, vilket riktade misstankarna mot de här företagen. Jag bidrog med en del av researchen, programmet Bedragarnas bankomat sändes 1 februari 2012.

MIPIM och Bertil Hult
MIPIM är en fastighetsmässa som varje år hålls i Cannes, och där kommuner som Göteborg kan marknadsföra sig. Efter tips om att kommunens politiker och tjänstemän roade sig och konsumerade på skattebetalarnas bekostnad beställde Uppdrag granskning kopior på fakturor från kommunala bolag och förvaltningar som hade varit på mässan. Programmet, med vinjetten Kommungranskarna, kunde bland annat visa att Göteborgs kommun anordnade öppen bar för en halv miljon kronor. Samtidigt som jag gjorde research om MIPIM arbetade jag också med ett annat program, om Bertil Hult, grundare av EF Språkresor och en av Sverige mest anonyma miljardärer. Min uppgift var att kartlägga EF Språkresors internationella nätverk av hundratals företag, en konstruktion som är medvetet komplicerad för att försvåra insyn. När jag letade efter företag runt om i världen saknade jag en förteckning över olika länders bolagsregister, något som skulle ha sparat mycket tid. Senare bestämde jag mig för att själv göra en, du hittar den under fliken Bolagsregister.

Dödsskjutningar och moskéattentat
När reportern Petter Ljunggren granskade polisens dödsskjutning av en man i Stockholmsförorten Husby, bidrog jag med en kartläggning av polisens dödsskjutningar de senaste tio åren. Upplägget var detsamma när Petter Ljunggren och Mikael Funke granskade attacker mot moskéer runt om i landet och jag gjorde en kartläggning av attackerna.

Stjärnkirurgen
Under våren 2015 arbetade jag tillsammans med redaktören Nadja Yllner och reportern Yvonne Åstrand med ett program om den italienske stjärnkirurgen Paolo Macchiarini. En stor del av arbetet gick ut på att granska vetenskapliga artiklar och tolka vad som egentligen stod i de journaler som tillhörde patienter som hade fått en plaststrupe inopererad av den numera ökände kirurgen. Att vi hade tillgång till journalerna berodde på att någon hade skickat kopior till Retraction Watch, en blogg som granskar vetenskapliga tidskrifter. Programmet sändes i maj, tre månader senare friade Karolinskas rektor Macchiarini från misstankarna om forskningsfusk. Men förutom Uppdrag granskning arbetade även Dokument inifrån med ett program om stjärnkirurgen och när de tre delarna i Experimenten sändes i början av 2016 bytte Karolinska fot och sparkade Paolo Macchiarini.

Dömda för våldtäkt
Uppdrag granskning inledde höstsäsongen 2018 med ett program där ämnet var våldtäktsmän, men också själva debatten och de förklaringar som lyfts fram till varför män våldtar. Min uppgift var att kartlägga våldtäktsmännen, vilket innebar att gå igenom drygt 800 domar och göra en bakgrundskoll på 843 gärningsmän som dömts för våldtäkt eller försök till våldtäkt i en svensk tingsrätt de senaste fem åren. Resultatet, att majoriteten av de dömda var födda utomlands, väckte starka känslor och orsakade en het debatt.

Våldtäktsutredningar
I mars 2019 sändes vad som kan kallas del två i serien om våldtäkter. Den här gången låg fokus på polisens och åklagarnas arbete. För att få veta vad som görs och när i förundersökningar om våldtäkt beställde vi ett stort antal anmälningar med tillhörande ärendehistorik, sedan kodades alla utredningar i ett exceldokument. Där kunde vi se hur lång tid utredningarna tog, när den misstänkte förhördes, om alls, om husrannsakan gjordes, och så vidare. Det mest anmärkningsvärda resultatet var att så många av de misstänkta inte ens kallades till förhör.

Barn som rånar barn
Ungdomsrån har den senaste tiden blivit ett alltmer omskrivet och debatterat fenomen, framför allt med fokus på att de har ökat och att vissa rån sker med vad som kallas förnedrande inslag. Den 25 mars 2020 publicerade Uppdrag granskning ett program där reporter Petter Ljunggren och jag granskade polisens arbete med att utreda ungdomsrånen. Det handlade bland annat om svårigheten att frihetsberöva eller ens få till ett ordentligt förhör med unga rånare innan de släpps iväg.

Den svenska strategin
Kort efter att det nya corona-viruset drog in över Sverige inledde jag och reportern Petter Ljunggren en granskning som småningom kom att fokusera på den svenska strategin för testning och smittspårning. Vi jämförde med Norge och Island och sökte svar på frågan varför Sverige dröjde så länge med att använda testning och smittspårning för att slå ner smittan. Programmet publicerades 11 november 2020.

Villkorligt frigiven
Den som avtjänar ett fängelsestraff blir som regel villkorligt frigiven efter två tredjedelar av strafftiden. Kriminalvården kan då sätta upp regler som den villkorligt frigivne ska följa, som att komma på regelbundna möten. Att bryta mot reglerna kan innebära att en del av den villkorliga frigivningen dras in. Däremot kan den dömde fortsätta att begå brott utan att det påverkar frigivningen, så länge brottet inte medför häktning. I programmet Villkorlig frigivning (publicerat i april 2021) granskade jag och reporten Petter Ljunggren hur systemet med villkorlig frigivning fungerar.

Där mördarna går fria
Skjutningar i den gängkriminella miljön har blivit ett allt större och allt mer uppmärksammat problem. En fråga är varför så få av skjutningarna leder till fällande dom. I programmet Där mördarna går fria går vi bland annat igenom de domar där någon faktiskt fällts och undersöker hur många av de som åtalats för mord eller mordförsök (eller angränsande brott) som istället frias i samma mål. Eftersom det inte fanns något att jämföra med, ingen hade undersökt hur det ser ut för mord och mordförsök som inte handlar om skjutningar, så gjorde vi även den undersökningen. Reportage fokuserar på hur rättsapparaten hanterar bevisvärdering och publicerades i augusti 2022. Klicka på rubriken för att se resultatet.