Reportage

Det första reportaget jag sålde handlade om fisk. Jag, då student på Journalisthögskolan, skulle skriva om Fiskhamnen i Göteborg. Jag tog rygg på en fiskhandlare och följde honom som en skugga, ihärdigt antecknandes. Reportagets röda tråd blev spelet kring fisken, tricksen och taktiken för att få upp eller ner priset när den fisk som landats auktionerades ut till stora och små fiskhandlare. Texten såldes till GP, för pengarna åkte jag till Mexiko. Som frilans har jag skrivit reportage om motell, kärnavfall, sjöodjursjakt, rättsmaskineriet, poker, felaktigt dömda, kändisindustrin, skönhetsbranschen. Bland annat. Här är ett urval.

 

De orubbliga

De orubbliga

En natt i oktober 2001 föll Ari Mattinens sambo mot döden från köksfönstret på sjunde våningen. Trots att det inte fanns några tecken på strid i den stökiga och dammiga lägenheten, trots att sambon var dokumenterat suicidal, dömdes Ari Mattinen till livstids fängelse för mord. Själv hävdar han att han sov i soffan när tragedin inträffade. Reportaget handlar dels om vad som händer i en förundersökning, och risken att som utredare drabbas av det som kallas confirmation bias, dels om vad som händer när domen väl har fallit. Den som blir felaktigt dömd i Sverige har extremt svårt att få sin sak prövad på nytt. När Ari Mattinens fall kom upp i Högsta Domstolen blev utslaget 3-2 till Mattinens nackdel. När reportaget skrevs hade han suttit inlåst i 13 år. Lika länge hade hans bror Johan Böhm kämpat för att få honom fri. En kamp som fortfarande pågår.

Reportaget publicerades i Filter nr 41 2014.

 

Hädanfärden

Skärmavbild 2014-09-23 kl. 12.21.54

Rätten att ta del av offentliga handlingar, den så kallade offentlighetsprincipen, är ett utmärkt motgift mot korruption och maktmissbruk. Det var också skälet till att den instiftades i slutet av 1700-talet. Med dagens teknik, när handlingar kan skannas in en masse och göras sökbara, har offentlighetsprincipen gjort det möjligt för förslagna entreprenörer att slå mynt av vår nyfikenhet. Frågan är om vi är redo för en värld där grannens domar, skolbetyg, skilsmässohandlingar, konkursansökan, you name it, befinner sig ett par knapptryckningar bort.

Reportaget publicerades i Filter nr 40 2014. Texten finns att läsa här.

Skattesmitarna

Maffiametoden

Det här reportaget började på ett kafé. När en av de anställda utförde en god gärning ville jag se om kafékedjan hade någon policy som styrde hur de anställda agerade. Någon sådan fanns inte, men där fanns en rad om att kedjan ägdes av ett riskkapitalbolag. Det visade sig att ägandet förlagts till en fond på skatteparadiset Jersey. Med avstamp i kafévärlden skrev jag ett reportage om skatteparadisens historia och hur ett par revisorer försöker väcka konsumenterna med den nya märkningen Fair Tax Mark.

Reportaget publicerades i Filter nr 38 2014. Texten finns att läsa här.

 

Grannen ser dig

Grannen ser dig

Du vet att din granne är sjukskriven. En dag ser du honom såga ner ett träd, en annan dag bygger han om förrådet. Jävla fuskare, tänker du, och tipsar Försäkringskassan. Eller? Sedan ett par år tillbaka hade det blivit allt vanligare att medborgare anmäler varandra, framför allt till Försäkringskassan, ofta anonymt. Samtidigt hade det blivit en etablerad sanning att bidragsfusket var utbrett. Men var det verkligen så? Och vilken nytta gjorde egentligen de där anonyma anmälningarna, annat än att sprida en ganska olustig stämning? I november 2011 träffade jag Mattias på Filter och berättade om mitt reportageförslag. Det visade sig att han hade gått i liknande tankar. Nu gällde det bara att hitta en berättelse att bygga reportaget på. Ett par veckor senare hittade jag Jane, en ms-sjuk kvinna i Kristianstad som fotograferats av sina grannar när hon bar en kartong.

Reportaget publicerades i Filter nr 26 2012. Här finns ett smakprov.

Plats för mord

Plats för mord

De flesta deckare utgår ifrån en plats där det har hänt någonting, oftast ett mord, som kan fungera som ingång till en berättelse. För reportaget fungerade mordplatserna som en ingång till en diskussion om deckarförfattarnas arbetsmetoder. Vi åkte med Ann Rosman, en av de författare som givits epitetet deckardrottning, till hennes första mordplats, fyren Pater Noster utanför Marstrand.

Reportaget publicerades i Göteborgs-Postens helgmagasin Två Dagar i juni 2012. Här finns ett smakprov.

Algoritmerna styr allt

Algoritmerna styr allt

En algoritm är i grunden något så enkelt som en instruktion. Gör så, sedan så, sedan gör du så. Men när geniförklarade matematiker snickrar ihop algoritmer åt företag med stinna kassor kan de bli riktigt värdefulla. Det fick Sergey Aleynikov, före detta vice vd på Goldman Sachs erfara. När han ertappades med en av företagets algoritmer i sin laptop slutade det med att han dömdes till åtta års fängelse. Just den här algoritmen skulle användas för att mycket snabbt handla med aktier, så kallad robothandel. Algoritmer används också för att göra spelgrafiken mer trovärdig och av dejtingsajter som säger sig kunna matcha människor mot varandra.

Reportaget publicerades i Ingenjören nr 3 2012. Här finns ett smakprov.

Systemfelet

Systemfelet

Det började med ett tips till Kaliber där jag arbetade som researcher. Johan Ullman, en känd uppfinnare, har körts över av några riskkapitalister. Trots att han har kommit på världens grej, en muspenna som kan lösa problemet med musarm, så är han nu försatt i personlig konkurs. Historien var komplicerad och hade pågått i flera år. Kaliber ville inte göra något program. När jag ett par månader senare slutade på Kaliber behöll jag kontakten med Johan Ullman. Historien var för uppseendeväckande och intressant för att inte berättas. Hösten 2010 nappade Uppdrag Granskning på historien och jag anlitades som researcher. Kristina Hedberg och Nadja Yllner var reportrar. Reportaget, med titeln Processen, sändes i mars 2011 och handlade till största delen om den process i Skiljedomstolen som blev Johan Ullmans fall. Men Ullmans strid med riskkapitalisterna fortsatte efter programmet. Striden om muspennan var långt ifrån över och det fanns mer att berätta.

Reportaget publicerades i Filter nr 23 2011/2012. Här finns ett smakprov.

Spöken

Spöken

Spöken hade blivit allt mer populära, framför allt på tv. Medier försökte lösa mordgåtor eller befria kvardröjande själar från sina kval, och rensa hus från något som ofta beskrevs som en närvaro. Själv såg jag mitt första spöke när jag var cirka fem år. Jag och en kompis skulle ta reda på hur långt vi vågade gå på stigen som ledde upp till kyrkogården. Vi kom ett par meter innan vi hörde ett ljud från diket. Övertygade om att ha sett ett skelett sprang vi därifrån. Det är oklart hur många som anser sig ha sett ett spöke. En försiktig uppskattning hamnar på ett par tusen personer. Alla kan inte ljuga, så något måste de ha sett. Frågan är vad. Det finns, givetvis, en vetenskaplig förklaring.

Reportaget publicerades i Göteborgs-Postens helgmagasin Två Dagar november 2011. Här finns ett smakprov.

På allas läppar

På allas läppar

Jag satt i soffan och bläddrade i en damtidning och fascinerades av alla skönhetsprodukter som fanns. Skönhetsbranschen, den borde man skriva om, tänkte jag. När jag pratade med Mattias på Filter tipsade han om en före detta forskare, Bengt Ågerup, som tjänat storkovan på ett medel för att jämna ut rynkor och fylla läppar. Vi bestämde oss för att berätta hans historia, med skönhetsbranschens utveckling som bakgrund.

Reportaget publicerades i Filter nr 18 2011. Här finns ett smakprov.

Sötare än socker

Sötare än socker

När jag hörde talas om stevia för första gången var sötningsmedlet inte godkänt i EU. I själva verket hade det ganska lång väg kvar. I centrum för kampen för att få stevia godkänt stod en stridbar entreprenör, Carl Horn af Rantzien, som för många år sedan hade lett organisationen Non smoking generation. Nu hade han startat ett företag som köpte stevia från bönder i paraguay, och arbetade för att skapa en marknad för örten som skulle konkurrera ut de syntetiska sötningsmedlen. Reportaget berättar om sötningsmedlens historia och om Carl Horn af Rantziens strider. Textens inledande stycke avslutades så här: ”Carl Horn af Rantzien hade en gång tagit sig an Big Tobacco. Nu var det dags för Big Sugar.”

Under arbetet med reportaget saknade jag en bok som beskrev sockrets och sötningsmedlens historia och hur de påverkade människor och samhälle. Ett par månader senare skrev jag den boken själv. Sötsug, om drogen som erövrade världen, publicerades våren 2010.

Reportaget publicerades i Filter nr 7 2009. Här finns ett smakprov.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s