Skattesmitarna

Mellan 21 och 32 biljoner dollar. Eller, uttryckt på svenska: 140-215 biljoner kronor. Det är så mycket som multinationella bolag beräknas undkomma i skatt genom smarta företagsstrukturer. Han som har gjort beräkningen, den enda som finns, sägs det, heter James S Henry, före detta konsult på McKinsey, nu grävande journalist. James S Henry var en av dem som intervjuades i den holländska dokumentär som Dokument Utifrån sände i söndags: En rundresa i skatteparadisen. I filmen visas hur huvudsakligen stora företag kan undvika skatt genom att placera koncernens bolag på rätt platser och slussa vinsterna till länder med låg eller så gott som ingen skatt. Allt sker helt lagligt, något som har retat upp politikerna i flera länder, däribland Storbritannien. En av filmens mer underhållande sekvenser är när representanter för de multinationella bolagen Google, Amazon och Starbucks blir utfrågade inför ett av parlamentets utskott. Där blir de uppläxade som skolpojkar inför rektorn. Mannen från Starbucks får frågan varför de överhuvud taget är kvar i England, när verksamheten går med förlust år efter år, något som har pågått i drygt tio år. När han försöker sig på ett svar blir han utskrattad av parlamentarikerna.

Svaret, som både Starbucks och politikerna känner till, är att den förlust som Starbucks engelska bolag redovisar bara finns på papperet. Metoden att slussa vinster till skattemässigt mer fördelaktiga platser på Jorden kallas Profit shifting, och har uppmärksammats på flera håll än i England. I höstas inledde Tyskland och England ett samarbete för att förhindra de multinationella bolagens skatteflykt. En månad senare, i december, förklarade EU-kommissionen krig mot skatteflykten och uppmanade sina medlemsländer att vidta åtgärder. Till och med i Holland, ett av de länder som pekas ut som en viktig kugge i flera upplägg, bland annat det som kallas dutch sandwich, har politikerna börjat agera för att få bort stämpeln som svart skattefår i EU-familjen. I januari var landets skattesystem uppe till debatt i parlamentet, och i maj gav sig parlamentsledamoten Arnold Merkies (SP) ut på en busstur till de företag som hjälper till med avancerade skatteupplägg. I somras ställde G20-ländernas finansministrar sig bakom ambitionen att komma tillrätta med skatteflykten. Organisationen har också gett OECD i uppdrag att ta fram en utredning och en så kallad Action plan för att se vad som kan göras för att hindra storföretagens profit shifting.

För övrigt uppgick hela Sveriges BNP 2012 till 3,5 biljoner kronor.

OECD-rapporterna:

Adressing Base Erosion and Profit shifting

Action Plan on Base Erosion and Profit Shifting

4 kommentarer

    1. Det misstaget brukar jag inte göra, och har inte gjort nu heller. De siffror som James S Henry använder är 21-32 triljoner dollar, alltså 21-32 biljoner på svenska.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s