Dödlig tro

Under en lång period var jag arg på Göran Tunström. Ilskan uppstod under min första läsning av Juloratoriet, när Aron befinner sig på en båt på väg till Nya Zeeland för att träffa Tessa, kvinnan som han under en längre tid brevväxlat med. Då väljer författaren att skriva Aron över relingen och ner i djupet. Andra läsningen var en lyssning där Tunström själv läser på Lars Lerinskt klingande värmländska. Den här gången var jag mer uppmärksam och fick en tydligare bild av varför Aron tog sitt liv. Det han hade sett framför sig när han reste var inte Tessa, den verkliga, livs levande kvinnan, utan föreställningen att Tessa kunde vara Solveig, Arons hastigt bortgångna fru. Insikten att föreställningen var falsk blev för svår att bära.

Kort därefter lyssnade jag på två andra böcker; Macchiariniaffären av Bosse Lindquist och Vargattacken av Lars Berge. Också dessa böcker byggde på karaktärer, verkliga sådana, som hade blivit så förälskade i en föreställning att de fortsatte att sträva efter den oavsett hur högt observerbara fakta än skrek åt dem att den var falsk. Paolo Macchiarini höll fast vid tron att ett plaströr kunde förvandlas till en fullt fungerande luftstrupe, trots alla bakslag. De som regerade över vargarna i Kolmården drev vidare idén om att vargar kan socialiseras och kontrolleras av människor, trots alla incidenter där besökare attackerats av vargar. Attacker som förklarats med att att besökaren, i det här fallet en 15-årig flicka, betett sig fel. Eller att hon, i det här fallet en kvinna, haft på sig en klänning som vargen ville leka med. En vecka efter att Mikael Persbrandt besökt hägnet för att bekanta sig med vargarna inför en filmroll, och efteråt gett uttryck för föreställningen att han räknade med att kunna bryta nacken av en varg om den gick till attack, dödades en kvinnlig vårdare när hon var ensam i hägnet.

Föreställningar, eller hypoteser, är något vi hela tiden skapar för att utforska verkligheten och som i bästa fall kan driva utvecklingen framåt. Aron berättade aldrig för någon om sin hypotes och kunde ostört låta den förleda honom in i döden. Paolo Macchiarini berättade men på ett bedrägligt, stundtals lögnaktigt sätt, och det krävdes månader av kritisk granskning för att avslöja lögnerna. Kolmårdens produkt Närkontakt varg såldes helt öppet i tiotals år, många av incidenterna rapporterades i medier och forskningen om hur vargar beter sig har funnits där för den som velat läsa. Men det var först när en människa dog som någon, i det här fallet polisen, drog igång en ordentlig granskning.

Såväl Lars Berge som Bosse Lindquist nöjer sig inte med att granska, utan lägger avsevärd tid och möda på att också försöka förstå det som har hänt. Det gör att de, trots att båda historierna hade stötts och blötts i medierna i flera år, lyckas berätta något nytt.

Böcker:
Macchiariniaffären : sanningar och lögner på Karolinska. Bo Lindquist.
Säljtext Adlibris: ”För två år sedan avslöjade Bosse Lindquist och Sveriges Television kirurgen Paolo Macchiarinis plågsamma och livsfarliga experiment på människor på Karolinska sjukhuset. Men läkarna som varnade misstänkliggjordes och ingen ställdes på riktigt till svars, trots det enorma lidandet hos patienterna. Nu berättar Lindquist hela historien – om hur spåren leder högt upp i samhället och hur pengar, ära och prestige fick gå före patienternas bästa.”

Vargattacken. Lars Berge.
Säljtext Adlibris (urklipp): ”Vargattacken är inte en naturvetenskaplig bok. Det är inte en bok om den skandinaviska vargen. Det är en bok om människor, människors besatthet, ärelystnad och girighet. Men också en bok om enskilda individer som vill göra gott. Som vill rädda världen. Det är en bok som handlar om hur naturen blivit en upplevelseindustri. En industri som skulle rädda en svensk bruksort. Det är en bok om hur det gick till när det vilda blev ett föremål för våra projektioner och våra idéer om gott och ont. Om våra idéer om hur ett samhälle bör organiseras. Det är en bok om människans önskan att kontrollera naturen.

Juloratoriet. Göran Tunström.
Säljtext Adlibris (urklipp): Göran Tunström läser själv i en inspelning för Sveriges Radio från 1984. I Sunne har man återigen samlats för att uppföra Bachs jublande Juloratorium. Därifrån vidgar sig berättelsen; den spänner över tre generationer, tar sin början på trettiotalet och slutar på åttiotalet. Handlingen rör sig mellan Värmland och dess geografiska motpol – Nya Zeeland. Som en tråd genom romanen med alla fantasifulla händelser och människor löper Sidner Nordenssons sökande efter en balans mellan den ofrånkomliga sorgen och kärlekens helande kraft.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s