Västtrafik

Att gå i tid

Den senaste tiden har jag vid flera tillfällen råkat ut för följande: Tåget kommer in ett par minuter sent till Floda station. Bussen, vars avgång är anpassad efter tågtidtabellen, står vid stationen. Men när tåget bromsar in vid stationen går bussen. Den är då så gott som tom.

Tyvärr är själva tankesättet, att stelbenta regler och statistikfixering går före kundnytta, inte något undantag. I morse när tåget skulle åka från Aspen var en eller flera passagerare sena och sprang för att hinna med. En medmänniska höll upp dörren för att tåget inte skulle gå. Tågvärden utbrast då, alltmer högljutt: ”Avgång! TAG PLATS!” GÅ PÅ TÅGET!”. När dörrarna gått igen och tåget (efter den handfull sekunder incidenten tagit) åter var på väg, fick vi passagerare en uppläxning via högtalarna om svårigheten att hålla tidtabellen när någon håller upp dörrarna.

Visst ska bussar och tåg gå i tid. Men jag tror att det är få resenärer som beklagar sig över de sekunder eller minuter det skulle ta att vänta in den som av någon anledning blivit sen.

Den som är intresserad av trixande med förseningsstatistik kan lyssna på söndagens Kaliber. Den knastertorra rubriken ”Statistik för försenade tåg tolkas felaktigt” rymmer lysande journalistik.

Annonser

Västtrafik och biljettpriserna

Idag skriver GP om Västtrafiks framtida biljettpriser. Rubriken är: Ny prischock på kollektivtrafiken. Texten handlar om de prishöjningar som är att vänta på grund av ökade kostnader och målet att kraftigt öka antalet resenärer. En av dem som intervjuas är Mimmi von Troil (M), vice ordförande i Västtrafiks styrelse. Hon anser att resenärerna bör betala mer än de gör idag, alltså att den så kallade självfinansieringsgraden ska öka. Argumentet för att resenärerna ska stå för en större del av notan är att den som inte tar del av tjänsten kollektivtrafik inte heller ska behöva betala för den. Alltså, den som väljer att ta bilen ska inte betala för spårvagn, buss och tåg. Men visst får också bilister och andra som inte åker kollektivt ta del av det kollektiva resandets fördelar. Det står i Västtrafiks årsredovisning. Under rubriken Förvandla berättar företaget vad bilisterna och alla andra medborgare tjänar på att andra åker kollektivt. Posterna Säkrare resor, Bättre luft, Färre p-platser, Bättre hälsa och Mindre slitage på vägarna uppgår sammanlagt till 4,5 miljarder kronor (Västtrafik årsredovisning 2011 sid 12).

Samhällets kostnader minskar alltså, enligt Västtrafiks uträkningar, med 4,5 miljarder om året tack vare kollektivtrafiken i Västsverige. Ägartillskottet för 2011, alltså den summa som skattebetalarna bidrog med, uppgick till 2,8 miljarder kronor.

Vinsten för samhället för 2011 blev med andra ord 1,6 miljarder kronor. Om man får tro Västtrafiks egna siffror. Biljettintäkterna på 2,4 miljarder ökade vinsten till 4 miljarder kronor.

När företrädare för Västtrafik argumenterar för höjda biljettpriser talar de emot sina egna siffror. Eller som företaget skriver i årsredovisningen (ägartillskottet på 2,5 mdr är från 2010):

Drygt 2,5 miljarder kronor i form av ägartillskott gav 4,5 miljarder kronor i nytta för samhället. Det betyder att varje krona som samhället satsade på Västtrafik 2011 gav 1,75 kronor tillbaka. Detta är en markant ökning jämfört med föregående år och den beror på att resandet ökade kraftigt 2011.

Om Västtrafik trodde på sina siffror borde de argumentera för kraftigt sänkta biljettpriser. Inte tvärtom.