Publicerat

Antarktis rosa guld

Krill är ett fantastiskt litet räkdjur. Rikt på protein och omega 3 simmar de omkring i enorma stim i de rena vattnen runt Antarktis. I en värld där en växande och allt rikare befolkning kräver sitt protein utgör krillstimmen rena guldgruvan, inte minst för den snabbväxande fiskodlarbranschen som har tagit det som sin uppgift att föda världen. Som lök på laxen innehåller krill det färgämne som ger laxköttet dess röda färg.

Fisket på Antarktis rosa guld har länge varit blygsamt, med fångster långt under de kvoter som sätts av den mellanstatliga organisationen CCAMLR. Men på senare år har fångsterna stadigt ökat och ligger nu runt 300 000 ton per år. Den största delen tas upp av det norska företaget Aker Biomarine (numera Superba), som omvandlar krillen till omega 3-olja och fiskfoder. Norrmännen håller hårt i sin miljöprofil, och uttalar sig försiktigt om hur mycket krill som de vill ta upp. En annan stor fiskenation, Kina, är sedan våren 2015 mindre blygsam. Då tog Liu Shenli, ordförande i China National Agricultural Developing Group, bladet från munnen och sa till den statliga tidningen China Daily att ”Antarktis är en skattkista för hela mänskligheten och Kina bör ge sig ut och ta för sig.” Liu Shenli menade att Antarktis kan förse mänskligheten med 100 miljoner ton per år, och att Kina borde ta upp åtminstone ett par miljoner ton.

Förra året utökade Kina sin krillflotta från fyra till åtta båtar. Kinas fartyg har hittills varit ineffektiva, ursprungligen sysselsatta med andra fisken i mer närliggande vatten och ombyggda till krilltrålare när dessa vatten har blivit utfiskade. Men för två veckor sedan meddelade det norska företaget Wärtsilä Ship Design att de har fått i uppdrag att designa ett fiskefartyg för det kinesiska bolaget Jiangsu Sunline Deep Sea Fisheries Co. Fartyget ska bli 115 meter långt och ha plats för 99 besättningsmän, och beskrivs som världens största och modernaste krillfartyg. Liksom två norska fartyg kommer det inte bara att utrustas med en konventionell trål utan även ett slags dammsugare som kontinuerligt suger upp krillen och på så sätt minskar bifångsten och ökar effektiviteten. På fartyget finns också fabriker där krillen kan förvandlas till fiskfoder och omega 3-olja.

Miljöorganisationer har länge varnat för att krillfisket ska växa sig så stort att det hotar de arter som lever av krill: valar, pingviner, sälar, fåglar. När Kina trappar upp sitt statsunderstödda fiske riskerar deras farhågor att besannas. I senaste numret av Filter skriver jag ett reportage om jakten på Antarktis rosa guld.

 

Annonser

När marken börjar flyta

Det här är söndagens bidrag till Göteborgs-Postens vetenskapssida. Artikeln handlar om jordskred, och då särskilt om det förrädiska underlag som kallas kvicklera. Det är lera som när den har tillräckligt hög salthalt är stabil och fin, men när saltet har lakats ur kan minsta belastning förvandla den till en grå yoghurt. Här finns en film som visar hur det kan gå till när marken bokstavligen rinner bort.

Vaccin mot rökning?

I går publicerade GP min artikel om forskarna som försöker få fram ett vaccin mot nikotin och andra beroendeframkallande droger. En har försökt i 25 år, utan att lyckas. Det finns vaccin som visat sig fungera på råttor. De senaste åren har flera försök där vaccin testats på människor misslyckats, eller inte visat tillräckligt bra resultat. Men forskningen fortsätter.

Men den som hoppas på ett vaccin mot alkohol gör troligen det förgäves då alkoholens molekyler är för små för att kunna stoppas.

Liv på mars?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När jag för ett par år sedan träffade Christer Fuglesang talade han bland annat om framtida mänskliga kolonier på Mars. När det går åt helvete med Jorden ska vi kunna bosätta oss på den röda planeten. Än är det långt dit. Hittills är robotar det nämaste mänsklighet som satt sina hjul på Mars. Nyligen skickade Nasa upp sin tredje, mycket dyra, robot. En av robotens uppgifter är att söka efter spår av liv. Fler robotar är på väg.

Den intressanta frågan kommer först när liv hittats. Är det samma typ av liv som finns på Jorden, eller en egen variant?

Artikeln skrev jag för Göteborgs-Postens vetenskapssida. Den publicerades i söndags.

Uppdrag Granskning om lönegaranti

Igår publicerade Uppdrag Granskning reportaget Bedragarnas bankomat, om fusk med lönegaranti (där jag bidragit med en liten del av researchen). Jobbet är ett utmärkt exempel på vad en ordentlig grävinsats kan göra för att lyfta fram något som de flesta inte har en aning om. Även om det varit känt. För fusket med lönegarantin har pågått länge, och har uppmärksammats. Redan på 70-talet fanns tjänstemän som försökte stoppa det (se chatten på UG:s hemsida), och i början av 90-talet var bedrägeriet aktuellt i såväl medier som i regeringskorridorerna. Ändå har kontrollen fortsatt att vara svag.

Med hjälp av en egen databas och idogt fotarbete har UG kunnat gräva fram hela den här byken och visa upp den för svenska folket. Nu ligger bollen hos myndigheterna.