Research

ICIJ skapar databas över skatteparadisen

Journalisten Gerard Lyle ägnade tre år åt att utreda ett omfattande bedrägeri i hemlandet Australien. Det handlade om företaget Firepower vars produkt, ett bränslepiller, utlovade sänkt bränsleförbrukning och minskade utsläpp. Tusentals gick på vad som visade sig vara en bluff, miljontals andelar såldes och Firepower blev på kort tid Australiens största idrottssponsor. Gerard Lyles undersökning ledde honom bland annat till olika skatteparadis.

Ett resultat av Gerard Lyles arbete var en hårddisk som en dag damp ner i brevlådan. Hårddisken var full med ostrukturerad information från skatteparadis runt om i världen. Gerard Lyle är  chef på organisationen ICIJ, The International Consortium of Investigative Journalists, vars nätverk av grävande journalister har använts för att bringa ordning i kaoset av datafiler.

I 15 månader har 112 journalister från 58 länder analyserat de 2,5 miljoner filer som fanns på hårddisken. Nu finns en del av materialet tillgängligt i en sökbar databas, kallad ICIJ Offshore Leaks Database.

Annonser

Fusk med lönegaranti

Idag meddelade Göteborgs tingsrätt dom i den hittills största brottsutredningen kring fusk med lönegaranti. Lönegaranti är något som faller ut när ett bolag går i konkurs, de anställda får då en summa från staten baserad på lön och hur länge man har varit anställd. Problemet är att det länge har varit lätt att fuska. Någon, som gärna kallat sig arbetsledare, har tagit kontakt med konkursförvaltaren och talat om hur många som har varit anställda och lämnat över falska löneavier eller anställningsavtal. Sedan har pengarna betalats ut. Kontrollen har varit obefintlig.

I februari 2012 sände Uppdrag Granskning ett program om fusket med lönegarantin, med rubriken Bedragarnas bankomat. Programmet byggde på en egenhändigt framtagen databas, unik i sitt slag, över samtliga utbetalningar från januari 2005 till juni 2011. Här kan du läsa hur databasen skapades.

Huvudmannen i utredningen i Göteborg dömdes till fem års fängelse och sju års näringsförbud för grovt bedrägeri. Totalt dömdes 49 personer som solidariskt ska betala tillbaka 6,3 miljoner kronor. Uppgifterna om domen kommer från Göteborgs-Posten.

Att hantera stora mängder information

Det finns en romantisk bild av journalisten sittandes vid sitt skrivbord, med luren inklämd mellan örat och axeln och lösryckta anteckningar utspridda över skrivbordsskivan. Ur detta kreativa kaos föds sedan den ena briljanta artikeln efter den andra. Den här journalisten kan ha fungerat på den tiden då han skrev på en skrivmaskin och hanterade ett par muntliga källor vars citat skulle varvas med lite fakta. Idag är informationsmängden oftast av helt andra dimensioner, åtminstone om man har ambitionen att gräva lite djupare, och det kommer en tid i researchen när det kreativa kaoset hotar att bli bara kaos.

När The New York Times skickade reportern Eric Schmitt till London för att ta en titt på de första wikileaksdokumenten, ställdes han inför 92 000 rapporter från krigets Afghanistan. När materialet stoppades in i ett excelark passerades gränsen för vad programmet kunde hantera. De var tvungna att öppna ett nytt ark. I söndagens New York Times Magazine berättar tidningens redaktör Bill Keller om mötet med Julian Assange och det enorma material som hans organisation lämnade över till ett par utvalda tidningar.

Materialet från Wikileaks är ett exempel på information som skulle vara omöjlig att hantera utan en förmåga att sortera och åtminstone en basal kunskap i program som Excel. En researchnörd som jag själv ser fram emot den tidpunkt i researchen när det är dags att ”pärma” materialet. Det är ett tecken på att jobbet har blivit stort nog för att kunna bli riktigt intressant. Här är ett par verktyg som kan användas för att få ordning i kaoset.

Delicious: För att snabbt kunna tagga material på nätet utan att lägga onödig tid på att skriva ut och arkivera.Glöm inte att kryssa i rutan för ”privat”, om du inte vill dela med dig av dina länkar.

Scrivener: För att programmet låter dig hantera skrivandet och researchen i samma dokument. Bort med alla mappar och hoppande mellan olika program.

Pärmen. För att få undan det material som finns i pappersform.

Excel: För att det hjälper dig att få överblick och ofta också att skapa nya fakta genom att göra egna undersökningar och sortera materialet på ett begåvat sätt. Även om det finns ett par excelvirtuoser i journalistvärlden ligger vi långt efter ekonomerna i excelkunskap. Journalisthögskolan borde bjuda in en ekonom och hålla fördjupande kurser i Excel.

En simpel informationsjunkie

Tekniken har gett oss iphone. Och SVT Play. Och trådlöst bredband. Tillsammans ger de oss en möjlighet att ständigt förse hjärnan med information. Som ikväll. Jag kopplade upp telefonen på SVT Play och ett avsnitt av Babel och så fick Daniel Sjölin, Ernst Brunner, Morgan Alling och de andra gästerna göra mig sällskap till sovrummet där tvätt skulle vikas och tryckas in i lådor. Sedan ställde jag telefonen mot väggen i tvättstugan där ny, blöt tvätt skulle hängas upp. Samma sak med disken. Telefonen mot kakelväggen. Disk ut. Disk in.

Tekniken ger mig möjlighet att läsa en artikel i Dagens Nyheter samtidigt som jag lagar pannkakor. Där finns faktiskt minst en minut mellan varje vändning. På tåget, eller spårvagnen, eller varför inte i bilen vid rödljuset, kan jag fiska fram ett dokument ur Dropbox och göra lite research. Med teknikens hjälp kan jag effektivt ta död på varje sysslolös minut, sekund, hundradel. Med teknikens hjälp kan jag förvandla mig själv till en ännu effektivare researcher, journalist, författare, eller en simpel informationsjunkie.