Uppdrag Granskning

Danskt reportage om skattekonsulter

Hösten 2008 gjorde jag och Lars Truedson ett reportage för Kaliber om skattekonsulter. En påhittad person, leksakstillverkaren Per Andersson, ringde till konsulterna och frågade efter råd. Flera av dem erbjöd skatteupplägg som innebar att Per skulle öppna bolag i något skatteparadis och hämta hem pengarna genom ett anonymt bankomatkort eller som kontanter. ”Det är inga problems”, som en av konsulterna sa. Men konsulternas olagliga rådgivning var bara en del av problemet, en annan var Skatteverkets ovilja att göra en så kallad tredje mans revision på konsulterna, och på så sätt komma åt hela konsultens kundstock på en gång, jämfört med att vänta på ”impulser” på att enskilda skattebetalare har fört hem pengar från ett suspekt land.

I går visade Uppdrag Granskning ett danskt program med ett liknande, men mer ambitiöst upplägg. Reportern från Danmarks Radio utger sig för att vara en företagare som har tillverkat en app för mobiltelefoner och surfplattor. Nu har han blivit erbjuden fyra miljoner kronor för appen. Han monterar den dolda kameran och börjar besöka rådgivarna.

Få granskar media

I mitt excelark över nominerade och vinnande bidrag till guldspaden finns sammanlagt 233 grävande reportage. En av kolumnerna heter Granskad huvudman. Där anger jag om grävjobbet hamnar under någon av kategorierna Offentlig, Näringsliv, Enskild person, Förening, Religion eller Samhälle. Det här är de största kategorierna. Det finns andra, knappt förekommande, vilket tyder på att de är undergranskade. En av dem är kategorin Media. Endast två av de 233 reportagen granskar media. Ett, från 1999, har rubriken Aftonbladets förlorade heder och publicerades i ETC. Bidraget vann en guldspade. Skribenten var Dan Josefsson. Det andra reportaget har rubriken Drevet på Kungsgatan och publicerades i Uppdrag Granskning 2007. Reportaget var gjort av Johan Zachrisson Winberg och Mårten Svanberg. Reportaget fick inte en guldspade.

Det är faktiskt fler reportage som granskar medborgarna än som granskar medierna själva. I åtminstone tre av grävjobben står medborgarna i centrum. ”Bjästa: Den andra våldtäkten”, publicerat i Uppdrag Granskning 2010. ”Barns lättköpta fylla”, om langning, publicerat i Helsingborgs Dagblad 2006. ”Bidragsfusk”, om bidragsfuskande medborgare, publicerat i Uppdrag Granskning 2005.

Av de 233 reportagen och böckerna har 130 granskat ett offentligt organ, oftast en kommun. 60 har granskat näringslivet. Om man räknar Jan Guillou och Liza Marklund, vilka är föremål för varsin granskning, till kategorin Media så ökar den till hela fyra grävjobb. Det är knappt två procent.

Det borde finnas mer än så att berätta från medievärlden.

Visserligen gör Medierna i P1 ett stundtals briljant arbete i sin mediegranskning. Men programmet har en halvtimme i veckan och har varken de stora tidningarnas eller tv:s genomslagskraft. För sju år sedan lade SVT ner sitt mediegranskande program Mediemagasinet. Programmet genomförde bland annat en omtalad granskning av Uppdrag Granskning, vilket fick Sveriges största grävredaktion att kraftigt minska reportermakten och öka faktakontrollen, något som har ökat kvaliteten. Idag är dåvarande SVT-chefen Christina Jutterström kritisk till beslutet att lägga ner Mediemagasinet, och det talas om ett nytt mediegranskande program. Igår arrangerades ett seminarium på Stiftelsen institutet för mediestudier (Simo) med rubriken Vem granskar granskarna? Där välkomnade SVT:s programdirektör Jan Axelsson förslag på mediegranskande program. Förslag kan skickas till programbeställaren Helena Olsson.

Min lista på 233 grävjobb är inte representativ för alla grävjobb, utan kan egentligen bara säga något om de som har nominerats de senaste åtta åren och belönats med guldspade de senaste 20 åren, men jag tror inte att en lista över mediegranskande jobb skulle bli så mycket längre. Och hur ofta följer dagstidningarna upp de jobb som Medierna gräver fram?

Är det någon som känner till något exempel där en redaktion granskat medierna, tipsa gärna i kommentarfältet.

Guldspaden in excelsium

I maj 2007 låg Gulli Johansson, 75 år, för döden. I nästan elva år hade hon betraktats som gravt senil och långsamt tynat bort. Sjukhuset ringde hennes anhöriga som kom och tog farväl.

Ett par dagar senare satte sig Gulli upp i sängen och sa att hon ville stiga upp. Det var den första begripliga meningen hon hade sagt på elva år. Gulli Johansson hade aldrig varit senil. Hennes tillstånd berodde istället på felaktig medicinering. När hon var på väg att dö sattes medicinerna ut, och då klarnade det.

Historien om Gulli Johansson berättades i Uppdrag Granskning 24 september 2008, och är ett av de mest gripande av de reportage som har nominerats till Guldspaden. Någon guldspade blev det dock inte.

Åren 2004-2011 har 175 grävjobb nominerats till Guldspaden. Härom dagen började jag lägga in bidragen i ett exceldokument. Med tanke på de gigabyte av excelark som de nominerade grävarna har tagit fram så är det inte mer än rätt att någon lägger in grävarna själva. Startåret 2004 är valt eftersom det är det första året då Föreningen grävande journalister på sin hemsida redovisar både vinnare och nominerade. Från 2004 är också redaktionerna inom etermedia konstanta.

Nå, vem har varit mest framgångsrik, mätt i nomineringar och guldspadar? Jag kommer till det. Först ett par rader om kön och redaktioner.

66 av de nominerade grävjobben har utförts av en ensam reporter. 35 procent är kvinnor. Av de 23 ensamvargar som vunnit en guldspade är 43 procent kvinnor. Så här kan en tolkning av siffrorna se ut: Ju hårdare krav, desto framgångsrikare är kvinnorna. Samtidigt: av de sex reportrar som har flest nomineringar och guldspadar är två kvinnor. En av dem toppar listan över antalet nomineringar (nej, namnet är ingen överraskning).

Inom etermedia dominerar public service med stor självklarhet. Kategorin riks-tv är, åtminstone sett till antalet nomineringar, Uppdrags Gransknings härad. Redaktionen har lyckats få 15 program nominerade, men bara tre har fått en guldspade. Då har Dokument inifrån fått en bättre utdelning med sina fem nomineringar och fyra guldspadar. För riksradio råder samma relation mellan Ekot och Kaliber, där Ekots grävgrupp fått sju spadar på elva nomineringar medan Kaliber skrapat ihop två spadar på elva nomineringar. När det gäller lokal-tv är Västnytt i en klass för sig med fem guldspadar på sju nomineringar.

Tabell 1. Vinnare av guldspaden 2004-2011. Nominerade till guldspaden 2004-2011. Klasserna Riks-tv och Riksradio. Källa: Föreningen Grävande journalister.

Till skillnad från etermedierna har redaktionerna i klassen Större dagstidning sett likadana ut sedan urminnes tider. Här kan vi alltså göra en jämförelse tillbaka till 1991. Också här finns en dominant. Minstingen i sällskapet, Sydsvenskan, är vassast med tolv nomineringar och fem spadar. Det kan vara intressant att notera att av Expressens tre guldspadar är två resultatet av en granskning av en enskild person, Maria Borelius 2006 och Jan Guillou 2009. En av dem avgick. Värt att notera är också att tre av de reportrar som stod bakom tre av Göteborgs-Postens nominerade granskningar idag arbetar på Uppdrag Granskning.

Tabell 2. Vinnare av guldspaden 1991-2011. Nominerade till guldspaden 2004-2011. Klassen Större dagstidning. Källa: Föreningen Grävande journalister.

Vad är det då grävarna har granskat? Av de 175 grävjobben har 89 riktats mot en kommun, en myndighet eller någon annan offentlig institution. Kommunerna ligger i topp med 16 granskningar. Därefter kommer Polisen (9), Arbetsförmedlingen (4) och Försvaret (4). Migrationsverket och Migrationsdomstolarna har tillsammans granskats fem gånger.

Näringslivet har granskats i 49 reportage och böcker. Stora, multinationella företag har varit föremål för fyra granskningar: Ikea (2), Saab och Ericsson. Tre av granskningarna handlade om mutor.

Enskilda personer har granskats tio gånger. Här finns två politiker, två författare, en sexbrottsling, två affärsmän och en föreläsare. Svenska kyrkan har granskats fyra gånger, islam en gång.

Så till den viktigaste frågan: Vem är bäst?

I topp ligger två reportrar med samma förmåga att bita sig fast och envetet tugga vidare tills endast smulor är kvar. Därefter dissekerar de smulorna för att se om de kan innehålla något av intresse. Om bildspråket ursäktas. 2008 vann de en guldspade för ett gemensamt gräv om förhållandena på svenska häkten. Visst heter de Anna Jaktén och Bo-Göran Bodin. Anna Jaktén har varit ensam reporter vid tre nomineringar och en guldspade. Bo-Göran Bodin har varit ensam vid två tillfällen, båda resulterade i en spade. Det är inte en särskilt vågad gissning att Bodins reportage om Saudiaffären kommer att bygga på åtminstone en av staplarna i diagrammet nedan. Den enda reporter på topplistan som inte arbetar på public service är Jens Mikkelssen på Sydsvenskan.

Den blå stapeln anger alltså hur många nomineringar reportern har fått. Den röda talar om hur många av dessa nomineringar som har lett till en guldspade.

Tabell 3. Vinnare av guldspaden 2004-2011. Nominerade 2004-2011. Källa: Föreningen Grävande Journalister.

Om man även räknar de guldspadar som har delats ut 1991-2003 kliver de gamla rävarna fram. Hannes Råstam, Janne Josefsson och Lars-Göran Svensson, parhästar i olika konstellationer, hamnar i topp i listan som ser ut så här:

Tabell 4. Vinnare av guldspaden 1991-2011. Nominerade 2004-2011. Källa: Föreningen Grävande Journalister.

Uppdaterat: Tabellerna är nu uppdaterade. De nomineringar som inte var med i förra versionen har lagts in. Vet du att någon av siffrorna i tabellerna är felaktiga, hör gärna av dig till mig via kommentarsfältet eller på mail: johan.frisk {at} reportageborsen.se.

 

Avslutningsvis: Varje vinnande grävjobb får en motivering av juryn. Texterna liknar ofta rena kärleksförklaringar, och så här ser det ut om man förvandlar dem till ett ordmoln. Motiveringarna sträcker sig från 1993 till 2011. Ordmolnet är rensat från vanliga ord som ”och”, ”men” och ”efter”.

Fusk med lönegaranti

Idag meddelade Göteborgs tingsrätt dom i den hittills största brottsutredningen kring fusk med lönegaranti. Lönegaranti är något som faller ut när ett bolag går i konkurs, de anställda får då en summa från staten baserad på lön och hur länge man har varit anställd. Problemet är att det länge har varit lätt att fuska. Någon, som gärna kallat sig arbetsledare, har tagit kontakt med konkursförvaltaren och talat om hur många som har varit anställda och lämnat över falska löneavier eller anställningsavtal. Sedan har pengarna betalats ut. Kontrollen har varit obefintlig.

I februari 2012 sände Uppdrag Granskning ett program om fusket med lönegarantin, med rubriken Bedragarnas bankomat. Programmet byggde på en egenhändigt framtagen databas, unik i sitt slag, över samtliga utbetalningar från januari 2005 till juni 2011. Här kan du läsa hur databasen skapades.

Huvudmannen i utredningen i Göteborg dömdes till fem års fängelse och sju års näringsförbud för grovt bedrägeri. Totalt dömdes 49 personer som solidariskt ska betala tillbaka 6,3 miljoner kronor. Uppgifterna om domen kommer från Göteborgs-Posten.

iweb är (snart) död leve WordPress

I sommar kapar Apple linan till programmet iweb. För oss som är kodilleterata har iweb erbjudit en möjlighet att på egen hand bygga en hemsida. Idag har jag släckt ner min egen skapelse. Min hemsida kommer från och med nu att finnas här, hos (än så länge) stabila WordPress. Bättre förekomma än förekommas.

På onsdag sänder Uppdrag Granskning ett program där jag har varit inkopplad som researcher. Kan tyvärr inte påstå att jag har någon delaktighet i den researchidé som är programmets hjärta, och vars omfång och genomförande gör det här till ett gräv som inte skulle kunna göras av någon annan redaktion än UG:s.

Vad det handlar om? Titta på onsdag.

En tidig motattack

Det händer ibland att företag eller organisationer som granskas går till så kallad motattack. Attacken brukar bestå i ett pressmeddelande som skickas ut i samband med eller strax före publicering. Det har också hänt att företag köpt helsidor i tidningen för att komma ut med sina synpunkter på granskningen. Allt enligt devisen bättre förekomma än förekommas. Syftet ska vara att med egna ord gå i svaromål på det som man tror att redaktionen kommer att påstå.

Falck Ambulans, som granskas i onsdagens Uppdrag Granskning, har tagit motattacken ett steg längre. På företagets hemsida kan den som vill ta del av mailväxlingen mellan reportern och företaget, samt en bandad intervju som reportern Marja Grill gjorde med Falcks vd Sven Engquist. Här skriver Uppdrag Granskning om Falcks motattack.